BF+1
Hoppas de är bra med er, här är de bra just nu i alla fall. Haft de nästintill förjävligt det senaste dygnet, men haha värre vill jag ju ha de! Så klaga ska jag inte;-)
Det började i Tisdagskväll efter middagen, då kom dem två första värkarna med inte allt för långt mellanrum. Självklart börjar man hoppas på att äntligen kanske han vill ut, men han knappt tänka tanken så var de över, dock kom "menssmärtorna" i ryggen och ner mot ljumskarna, jag trodde ett tag att det inte kunde bli värre. Sen Höll de på hela natten, och det gjorde att det inte gick att sova.
Sen på morgonen igår vid 7.00 tiden gick jag upp, fortsatte gå runt här hemma eftersom det ska få bebisen att tryckas ner mer och mer. Då kom en till värk runt 9-10.00, självklart hoppades jag på samma sak igen. Att nu kanske de fortsätter och kommer regelbundet...men nej så blev det inte. Det var i stortsätt lugnt hela dagen även om jag kände att de ömmade i rygg och ljumskar men det var ingenting mot innan.
Började smått ge upp, gått runt i lägenheten i nära 12 timmar utan att de skett ett smack. Självklart börjar de då.
Men igår kväll var de värre än innan. Dock fortfarande regelbundna, men de kom betydligt fler. och gjorde förjävligt ont. Så jag fortsatte att gå fram och tillbaka medan älsklingen tog tid. Vissa kom nära vissa med större mellanrum.
Men samma sak igen, vid 22.00 började det avta....
Ryggen och ljumskarna höll i sig men inga värkar kom. Jag var trött, tror aldrig jag känt mig så slut någonsin. Så jag bestämde mig för att försöka sova. Inte det lättaste men i natt fick jag i alla fall sova. Otroligt skönt! :-)
Så nu har jag i alla fall kommit upp, smärtan sitter kvar. Men betydligt mycket mindre än igår kväll. Så dagen lär gå ut på att fortsätta gå så mycket jag orkar. Tyvärr blir det ju förjävlia tråkigt efter ett par timmar haha :-)
Och fortsätta hoppas att han sätter igång ordentligt ♥